Kärlek och uppvaktning :
Dikten börjar med att sätta en romantisk scen med frasen "Leave a Kiss but in the Cup", vilket antyder ett lekfullt utbyte mellan två älskare. Genom att be den älskade att lämna en kyss i dricksbägaren förmedlar talaren en känsla av iver att ta emot ett tecken på tillgivenhet. Handlingen att lämna en kyss i koppen symboliserar en fysisk och känslomässig intimitet mellan de älskande.
Lust och sensualitet :
Raden "Och jag letar inte efter vin" understryker talarens intresse för kyssen snarare än själva drycken. Bägaren blir ett begärskärl som symboliserar kärlekens kraft och längtan efter att vara nära den älskade. Kyssen framställs som ett lockande nöje som talaren är villig att njuta av, även om det innebär att man offra njutningen av vin.
Överträffande materiella nöjen :
Jonsons dikt antyder att kärlek och tillgivenhet kan lyfta individer bortom jakten på materiella nöjen. Genom att prioritera en kyss framför vin avslöjar talaren en förändring i fokus från fysisk tillfredsställelse till de känslomässiga och sensuella aspekterna av relationen. Kyssen överskrider den materiella världen och blir en symbolisk gest av kärlekens intensitet.
Njutningens momentära natur :
De sista raderna i dikten erkänner njutningens övergående natur:
"*Då ska jag smaka på dig, sen smuttar jag/Som jag skulle göra från vilken läpp som helst.*"
Talaren inser att njutningsögonblicket från kyssen är flyktigt, men han omfamnar det villigt. Denna acceptans av kärlekens och njutningens tillfälliga natur ger djup till dikten och framhäver den bitterljuva essensen av romantiska upplevelser.
I huvudsak hyllar "Leave a Kiss but in the Cup" kraften av kärlek, lust och intimitet, med hjälp av metaforen om en kyss som lämnas kvar i ett dryckeskärl. Dikten fångar intensiteten och förgängligheten hos romantiska nöjen, och bjuder in läsaren att frossa i stunderna av känslomässig anknytning och passion.