Deus ex machina är en litterär anordning där ett till synes olösligt problem plötsligt och oväntat löses av en yttre kraft eller händelse. I Twelfth Night används denna enhet i form av ett brev som avslöjar den sanna identiteten för Sebastian, Violas tvillingbror, som antogs ha dött i ett skeppsbrott i början av pjäsen. Brevet, som är skrivet av Antonio, Sebastians vän, kommer till ett avgörande ögonblick i handlingen, precis när Viola är på väg att tvingas in i ett oönskat äktenskap med Sir Andrew Aguecheek. Avslöjandet av Sebastians överlevnad löser inte bara konflikten mellan Viola och Sir Andrew, utan skapar också scenen för pjäsens lyckliga slut.
Shakespeares användning av deus ex machina i Twelfth Night har varit föremål för mycket kritisk debatt. Vissa kritiker hävdar att enheten är ett billigt och konstlat sätt att lösa handlingen, medan andra hävdar att det är ett nödvändigt och effektivt sätt att få pjäsen till ett tillfredsställande slut. I slutändan är användningen av deus ex machina en fråga om personlig smak, och varje läsare måste själv bestämma om de tycker att det är en acceptabel handlingsenhet.