O kapten! min kapten! vår fruktansvärda resa är gjord,
Fartyget har väderbehandlat varje ställ, priset vi sökte är vunnet,
Hamnen är nära, klockorna hör jag, folket jublar,
Medan följ ögonen den stadiga kölen, fartyget bistert och vågat;
Men åh hjärta! hjärta! hjärta!
O de blödande röda dropparna,
Var på däcket ligger min kapten,
Fallen kall och död.
O kapten! min kapten! stig upp och hör klockorna;
Res dig upp - för dig slängs flaggan - för dig trillar buglen,
För er buketter och bandkransar — för er trängs stränderna,
För dig ropa de, den vajande massan, deras ivriga ansikten vända;
Här kapten! kära pappa!
Den här armen under ditt huvud!
Det är en dröm som på däck,
Du har blivit kall och död.
Min kapten svarar inte, hans läppar är bleka och stilla,
Min pappa känner inte min arm, han har ingen puls eller vilja,
Fartyget ligger väl förankrat, dess resa stängd och klar,
Från fruktansvärd resa kommer segrarskeppet in med vunnet föremål;
Jubla, o stränder, och ring, o klockor!
Men jag, med sorgsna steg,
Gå på däcket min kapten ligger,
Fallen kall och död.
Kapten! min kapten! död, mystisk död,
Min far känner inte min arm, han har ingen puls eller andetag,
Fartyget ligger väl förankrat, dess resa stängd och klar,
Från fruktansvärd resa kommer segrarskeppet in med vunnet föremål;
Jubla, o stränder, och ring, o klockor!
Men jag, med sorgsna steg,
Gå på däcket min kapten ligger,
Fallen kall och död.
(Skulle han segla bandlös genom gränslösa hav?)
O kapten! Min kapten! Res dig upp och hör klockorna;
Res dig upp - för dig slängs flaggan - för dig trillar buglen,
För er buketter och bandkransar — för er trängs stränderna,
För dig ropa de, den vajande massan, deras ivriga ansikten vända;
Men kapten, käre far!
Det är en dröm som på däck,
Du har blivit kall och död.
Min far svarar inte, hans läppar är bleka och stilla,
Min kapten känner inte min arm, han har ingen puls eller vilja,
Fartyget ligger väl förankrat, dess resa stängd och klar,
Från fruktansvärd resa kommer segrarskeppet in med vunnet föremål;
Jubla, o stränder, och ring, o klockor!
Men jag, med sorgsna steg,
Gå på däcket min kapten ligger,
Fallen kall och död.
(Kära kapten! Min far!)
Den här armen under ditt huvud!
Det är en dröm som på däck,
Du har blivit kall och död.