Hur förändras Marianne under loppet av Sense and Sensibility?

Marianne är den yngre av de två Dashwood-systrarna med i Jane Austens roman "Sense and Sensibility". Hon visar sig initialt vara känslomässig, impulsiv och ohämmad när det gäller att uttrycka sina känslor. Under loppet av romanen genomgår hon dock betydande tillväxt och förvandling.

Så här förändras Marianne under historiens gång:

1. Inledande karaktärsdrag:

– Marianne kännetecknas av sina glödande känslor och extrema känslighet. Hon är snabb att uttrycka både sin glädje och sorg utan begränsningar. Hennes känslor bär henne ofta bort, vilket gör henne mindre praktisk och mer benägen till romantiska föreställningar.

2. Tidiga influenser:

– Marianne är till en början starkt influerad av sin storasyster, Elinor, som representerar förnuft och praktiskt. Elinor fungerar ofta som en varnande röst och råder Marianne att kontrollera sina känslor och agera med försiktighet.

3. Willoughbys inflytande:

– Mariannes känslor får henne att bli djupt förälskad i Willoughby, en charmig men i slutändan opålitlig man. Hon idealiserar honom och är blind för hans brister på grund av sina starka känslor. Denna förälskelse framhäver hennes initiala mottaglighet för romantiska illusioner.

4. Heartbreak och lektioner:

– Efter Willoughbys plötsliga övergivande och efterföljande förlovning med en annan kvinna upplever Marianne en intensiv känslomässig smärta. Detta hjärtesorg tvingar henne att konfrontera verkligheten, och hon börjar inse att hennes tidigare bedömningar och känslor kanske inte alltid har varit grundade i sunda resonemang.

5. Tillväxt och mognad:

– När Marianne brottas med sin hjärtesorg genomgår hon en period av eftertanke och självrannsakan. Hon inser vikten av att balansera känslor med förnuft, lära sig av sina misstag och acceptera att det kan finnas mer praktiska hänsyn att ta hänsyn till.

6. Förändrat perspektiv på kärlek:

– Mariannes romantiska ideal utmanas när hon möter överste Brandon, en reserverad och hedervärd man. Genom sina interaktioner med honom börjar hon uppskatta mer mogna och stabila relationer baserade på ömsesidig respekt och förståelse.

7. Avstämning och balans:

– Mot slutet av romanen uppnår Marianne en balans mellan sina känslor och sitt intellekt. Hon försonas med Willoughby och finner så småningom lyckan i ett passande äktenskap med överste Brandon.

Mariannes resa under romanens gång illustrerar Austens utforskande av teman som romantik kontra realism, vikten av att hitta en mellanväg mellan känsla och förnuft och den tillväxt och mognad som ofta kommer från livets erfarenheter och lärdomar.