Talaren inser dock också att natten nu är förbi och att han är ensam igen. Han beklagar förlusten av sin älskare och lyckan som de delade, och han ifrågasätter hur han ska kunna fortsätta utan dem. Han undrar om han någonsin kommer att kunna hitta kärleken igen och om han någonsin kommer att känna sig lika lycklig som han gjorde med sin förlorade kärlek.
Trots sin sorg kommer talaren till slut till en känsla av acceptans. Han inser att tiden han tillbringade med sin älskare var värdefull och att han borde vara tacksam för den tid de hade tillsammans. Han inser också att minnet av hans kärlek alltid kommer att finnas kvar hos honom och att han alltid kommer att bära det med sig.
Dikten avslutas med att talaren uttrycker sin kärlek till sin förlorade älskare och sitt hopp om att de en dag ska återförenas. Han uttrycker också sin tacksamhet för den tid han fick tillbringa med dem, och han lovar att aldrig glömma dem.
"Dear Though the Night Is Gone" är en vacker och gripande dikt som fångar komplexiteten av kärlek, saknad och tidens gång. Det är en kraftfull påminnelse om att även när vi förlorar någon vi älskar, kommer minnet av deras kärlek och lyckan vi delade med dem alltid att finnas kvar hos oss.