Genom hela dikten uttrycker talaren en längtan efter att bryta sig loss från samhälleliga normer, förväntningar och materialism för att omfamna en mer tillfredsställande tillvaro. Framställningen av Tartary som en plats där "det inte finns några klockor att slå timmarna" belyser talarens önskan att fly tidens obevekliga gång och den press som den utsätter.
Betoningen av poesins transformativa natur accentuerar ytterligare temat att söka inre frid. Talaren antyder att poesi har kraften att transportera läsaren till världar bortom det fysiska, vilket gör att de kan överskrida sin vardagliga existens och fördjupa sig i en värld av fantasi och förundran.
I slutändan reflekterar "Tartary" en längtan efter en fristad där talaren kan fly undan den verkliga världens begränsningar och oro och uppnå en känsla av andlig befrielse, kreativitet och personlig tillfredsställelse.