Alexander använder personifiering för att ge snön sin egen röst, och beskriver den som "mjukt talande stjärnor" som "smälter på min tunga." Språket är rikt på sensoriska detaljer som fångar ljudet, smaken och texturen av snöflingorna när de nuddar jorden. Dikten förmedlar också en känsla av lugn och ro, eftersom snöfallet skapar en fridfull och magisk atmosfär.
Underliggande teman i dikten inkluderar uppskattning för naturens skönhet och förmågan hos enkla saker som snöfall att ge glädje och förvandling. Talarens fascination av snöflingorna understryker tanken på att finna förundran i livets vardagliga ögonblick. "Sky Seasoning" fungerar som en påminnelse om att sakta ner, observera och uppskatta skönheten i den naturliga världen omkring oss.