Här är några specifika fall där dikten förmedlar en känsla av rättvisa:
* Sjömannens skeppskamrater stöder honom först i att döda albatrossen, men de ändrar sig senare och skyller på honom för sin olycka. Detta tyder på att sjömannen hålls ansvarig för sina handlingar av sina kamrater.
* Sjömannen tvingas vandra runt jorden i många år, utan att kunna finna frid eller lycka. Detta är ett direkt resultat av hans brott och fungerar som ett straff för hans handlingar.
* Sjömannen finner så småningom förlösning när han kan välsigna vattenormarna och visa medkänsla med de varelser han en gång fruktade. Detta tyder på att det finns en möjlighet till förlåtelse och inlösen, även för de mest avskyvärda brotten.
* Dikten slutar med att sjömannen beviljas absolution och får återvända hem. Detta tyder på att sjömannen äntligen har funnit rättvisa och att hans straff har kommit till ett slut.
Sammantaget förmedlar "The Rime of the Ancient Mariner" en känsla av rättvisa, eftersom sjömannen straffas för sitt brott, lär sig av sitt misstag och så småningom finner förlossning.