* Satire och kritik: Erasmus var en skarp kritiker av många aspekter av sin tid, särskilt korruptionen och hyckleriet inom kyrkan och det alltför skolastiska och stela utbildningssystemet. Han använde Folly som ett medel för att göra narr av dessa frågor, framhävde deras absurditet och hoppades kunna inspirera till förändring.
* Humanism och reformer: Erasmus var en humanist som trodde på förnuftets kraft och vikten av utbildning. Han ansåg att kyrkan, särskilt prästerskapet, hade blivit alltför fristående från människors vardag och hade tappat sitt ursprungliga syfte ur sikte. Genom Folly argumenterade han för ett mer humanistiskt förhållningssätt till religion, med betoning på medkänsla, enkelhet och genuin fromhet.
* Humor och underhållning: Trots dess kritiska natur, Denskapens beröm är ett kvickt och humoristiskt verk som var vida populärt på sin tid. Erasmus förstod humorns kraft för att engagera läsarna och leverera sitt budskap på ett mer välsmakande sätt.
* Politisk kommentar: Även om det inte behandlas direkt, kritiserar Erasmus subtilt sin tids politiska maktkamp. Han använder Dårskap för att lyfta fram dårskapen hos dem som jagar makt och berömmelse, vilket tyder på att sann visdom ligger i ödmjukhet och tjänande till andra.
* Litterära experiment: Erasmus var en skicklig författare och en innovatör. Dåskapens lov är ett exempel på hans lekfulla experimenterande med olika litterära former. Användningen av den personifierade Dårskapen som en berättare gjorde att han kunde engagera sig i flera perspektiv och skapa en unik och engagerande berättelse.
Kort sagt, Dårskapens lov var en produkt av Erasmuss önskan att satirisera sin tids dårskaper, förespråka humanistiska reformer och engagera läsarna med hans budskap genom kvickhet och humor.