Inställning:
* Laboratoriet: Victor Frankensteins laboratorium, med sin "elände", "ensamhet" och "dystra" atmosfär, är en klassisk gotisk miljö. Den representerar den mörka och farliga naturen hos vetenskaplig ambition och isoleringen av individen som strävar efter förbjuden kunskap.
* Natten: Kapitlet utspelar sig på natten, en tid som ofta förknippas med det övernaturliga i gotisk litteratur. Mörkret tillåter det okända att blomstra och förstärker känslan av rädsla och fara.
* Stormen: Den "stormiga natten" ökar känslan av obehag och förebådar de tumultartade händelserna som kommer. Stormar är ett vanligt motiv i gotisk litteratur, som ofta symboliserar störningar av ordningen och frigörandet av urkrafter.
Tecken:
* Victor Frankenstein: Victors karaktär drivs av ambition, besatthet och en hänsynslös ignorering av konsekvenserna av hans handlingar. Detta gör honom till en klassisk gotisk huvudperson, driven av en önskan om kunskap som i slutändan leder till hans undergång.
* Varelsen: Varelsen, väckt till liv genom Victors experiment, är ett typiskt gotiskt monster. Han är både skrämmande och ynklig, och förkroppsligar teman som alienation, monstruöshet och konsekvenserna av mänsklighetens hybris.
Teman:
* Det övernaturliga: Skapandet av varelsen, en levande varelse från livlös materia, utmanar gränserna för vetenskap och moral. Det väcker frågor om gränserna för mänsklig kunskap och potentialen för oavsiktliga konsekvenser.
* Isolering och alienation: Både Victor och varelsen upplever djup isolering. Victor isolerar sig själv i sin strävan efter vetenskaplig kunskap, medan varelsen skys och utfrysas för sitt utseende. Denna isolering understryker teman som ensamhet, förtvivlan och sökandet efter tillhörighet.
* Grotesken och det sublima: Varelsens utseende, beskrivet som "hemskt" och "hemskt", är groteskt och oroande. Ändå finns det också element av det sublima i hans skapelse, som återspeglar den vördnad och förundran som kan följa med utforskandet av det okända.
Stil:
* Spännande och suggestivt språk: Shelley använder levande bilder och spännande beskrivningar för att skapa en känsla av rädsla och förväntan. Till exempel beskriver hon laboratoriet som "en kammare av fasor" och varelsen som "en demonisk skapelse".
* Gotiska bilder: Kapitlet är fyllt med gotiskt bildspråk, som "svart" och "död", som förstärker känslan av mörker och förtvivlan.
* Tema för dubbelspelet: Victors skapelse av varelsen kan ses som en återspegling av hans eget inre mörker och potentialen för ondska inom honom. Detta dubbeltema är ett vanligt motiv i gotisk litteratur, som representerar den mörkare sidan av den mänskliga naturen.
Sammantaget är kapitel fem av "Frankenstein" ett övertygande exempel på gotisk litteratur, som effektivt använder dess element för att skapa en atmosfär av skräck, spänning och moralisk tvetydighet. Den utforskar teman om vetenskap, natur, moral och det mänskliga tillståndet, vilket gör det till ett tidlöst och bestående litteraturverk.