Den klassiska eran, även känd som den grekisk-romerska perioden, varade från cirka 500 f.Kr. till 500 e.Kr. Det var en tid av stora kulturella och intellektuella framgångar i Europa, Mellanöstern och Nordafrika. Den klassiska eran ses ofta som grunden för den västerländska civilisationen.
Social struktur
Den klassiska eran kännetecknades av en hierarkisk social struktur. I toppen av den sociala pyramiden fanns de rika jordägarna, som innehade större delen av den politiska makten. Under dem fanns köpmän och hantverkare, som utgjorde medelklassen. Den stora majoriteten av befolkningen bestod av bönder och slavar.
Familjeliv
Familjen var den grundläggande enheten för social organisation under den klassiska eran. Fadern var överhuvud för hushållet och hade absolut auktoritet över sin fru och sina barn. Kvinnor ansågs vara sina mäns egendom och hade få lagliga rättigheter. Barn förväntades lyda sina föräldrar och bidra till familjens försörjning.
Utbildning
Utbildning var högt värderad under den klassiska eran, men den var endast tillgänglig för en liten minoritet av befolkningen. Pojkar från rika familjer utbildades vanligtvis i privata skolor, där de lärde sig om litteratur, filosofi och retorik. Flickor fick vanligtvis ingen formell utbildning, men de förväntades lära sig läsa, skriva och sy.
Religion
Den klassiska eran var en tid med stor religiös mångfald. Grekerna och romarna praktiserade polyteism, vilket är tron på flera gudar. Judarna praktiserade monoteism, vilket är tron på en Gud. Kristendomen uppstod under 1:a århundradet e.Kr. och blev snabbt populär i hela det romerska riket.
Konst och arkitektur
Den klassiska eran producerade några av de mest kända konstverken och arkitekturen i historien. Grekiska skulpturer, som Venus de Milo och Apollo Belvedere, anses vara mästerverk av västerländsk konst. Romersk arkitektur, som Colosseum och Pantheon, är också känd för sin skönhet och storhet.
Litteratur och filosofi
Den klassiska eran producerade också några av de största verken inom litteratur och filosofi i historien. Grekiska filosofer, som Sokrates, Platon och Aristoteles, utvecklade nya sätt att tänka om världen. Romerska poeter, som Vergilius och Ovidius, skrev episka dikter som firade Roms härlighet.
Arvet från den klassiska eran
Den klassiska eran hade en djupgående inverkan på den västerländska civilisationen. Dess idéer om konst, arkitektur, litteratur och filosofi har format västerländsk kultur i århundraden. Den klassiska eran lade också grunden för utvecklingen av modern vetenskap och demokrati.