1. Hämnd :Pjäsen kretsar kring temat hämnd, då Hamlet försöker hämnas sin fars mord av Claudius. Denna betoning på hämnd är ett vanligt drag i elisabethanska tragedier.
2. Moralisk konflikt :Pjäsen presenterar Hamlets interna kamp när han brottas med de moraliska konsekvenserna av hans strävan efter hämnd. Denna utforskning av moraliska dilemman är ett karakteristiskt drag i den elisabethanska tragedin, som ofta fördjupar sig i den mänskliga naturens komplexitet och spänningen mellan rättvisa och barmhärtighet.
3. Övernaturliga element :Pjäsen innehåller övernaturliga element, som Hamlets fars spöke och häxornas utseende. Användningen av övernaturliga krafter för att öka den dramatiska spänningen och skapa en känsla av mystik och atmosfär är en vanlig anordning i den elisabethanska tragedin.
4. Retoriken blomstrar :Språket i utdraget är mycket stiliserat och retoriskt, med omfattande användning av metaforer, liknelser och anspelningar. Detta förhöjda språk är typiskt för elisabethansk tragedi, som ofta använde ett utsmyckat och poetiskt språk för att skapa en förhöjd känsla av dramatik och känslomässig intensitet.
5. Fatalistisk utsikt :Pjäsen förmedlar en känsla av fatalism och det oundvikliga i tragiska händelser. Denna pessimistiska syn på livet är ett vanligt tema i den elisabethanska tragedin, som ofta skildrade världen som en plats där mänskliga handlingar i slutändan är meningslösa och föremål för ödets nycker.
Inflytandet från Seneca, en romersk tragedian, på Shakespeares pjäser, inklusive "Hamlet", kan också ses i flera aspekter av utdraget:
1. Stoisk filosofi :Senecas pjäser utforskade ofta stoiska filosofiska idéer, som att uthärda motgångar och acceptera ödet. Dessa teman återspeglas i Hamlets soliloquies och hans kontemplation av de moraliska implikationerna av hans handlingar.
2. Senecan-retorik :Senecas pjäser var kända för sin retoriska briljans, med utarbetade tal och förstärkt känslomässigt språk. Shakespeare använder en liknande retorisk stil i "Hamlet", med karaktärer som ägnar sig åt långa tal som uttrycker sina innersta tankar och känslor.
3. Spöklika uppenbarelser :Senecas pjäser inkorporerade ofta spöklika uppenbarelser och övernaturliga element för att skapa en känsla av vördnad och föraning. Utseendet på Hamlets fars spöke följer denna senekaniska tradition och lägger till en övernaturlig dimension till pjäsens tragiska händelser.
4. Hämndstragedistruktur :Senecas tragedier följde ofta en välbekant struktur, som involverade en kränkt huvudperson som sökte hämnd mot en antagonist. Denna struktur är uppenbar i "Hamlet", där Hamlet försöker hämnas sin fars mord av Claudius.
Sammantaget visar utdraget ur "Hamlet" flera element som är typiska för elisabethansk tragedi, såsom hämnd, moralisk konflikt, övernaturliga element, retoriska blomstrar och en fatalistisk syn. Senecas inflytande kan också ses i pjäsens filosofiska teman, retoriska stil, användning av spöklika uppenbarelser och hämndstragedistruktur. Dessa element bidrar till pjäsens varaktiga kraft och dess status som ett mästerverk av elisabethansk litteratur.