Religiös och politisk konflikt :Thomas Beckets död var en kulmen på en långvarig konflikt mellan den engelska monarkin och den katolska kyrkan i frågor om auktoritet och kontroll. Becket, som ärkebiskopen av Canterbury, försvarade häftigt kyrkans rättigheter och privilegier, och krockade med kung Henrik II, som försökte begränsa den prästerliga makten.
Martyrskap och helgonskap :Beckets mord inne i Canterbury Cathedral den 29 december 1170 förvandlade honom till en martyr i mångas ögon. Omständigheterna kring hans död, inklusive hans vägran att underkasta sig kungens auktoritet och hans sista ord om trots, cementerade ytterligare hans status som en symbol för motstånd mot världslig makt.
Populär vördnad och pilgrimsfärd :Thomas Beckets martyrskap väckte en utbredd hängivenhet bland det engelska folket, och han blev snabbt ett av de mest vördade helgonen i landet. Hans grav i Canterbury Cathedral blev en populär pilgrimsfärdsplats och lockade tusentals religiösa besökare från hela Europa.
Konflikt med påvedömet :Beckets död ansträngde också förhållandet mellan England och påvedömet i Rom. Påven Alexander III kanoniserade Becket som ett helgon 1173, vilket ytterligare höjde hans status och förstärkte konflikten mellan den engelska kronan och kyrkan. Detta ledde så småningom till att kung Henrik II utförde offentlig bot 1174 som ett tecken på ånger för Beckets död.
Politiska konsekvenser :Mordet på Thomas Becket utlöste en period av politisk instabilitet i England. Kung Henrik II fick utbredd kritik för sin roll i Beckets död, och han tvingades göra eftergifter till kyrkan för att stilla allmänhetens ilska och återställa ordningen.
Sammantaget hade Thomas Beckets död en djupgående inverkan på det engelska medeltida samhället, politiken och religionen. Det formade relationerna mellan monarkin och kyrkan, inspirerade till religiös hängivenhet och pilgrimsfärd och lämnade ett bestående arv som en av de viktigaste händelserna i 1100-talets England.