Han är mest känd för sin forskning om klassisk konditionering, som han utförde i samarbete med sin mentor, Ivan Pavlov.
Tolmans arbete bidrog till att etablera principen att lärande inte bara är en fråga om att associera två stimuli, utan snarare att det också involverar bildandet av kognitiva representationer av omgivningen.
Utöver sitt arbete med konditionering skrev Tolman också om en mängd andra ämnen, inklusive uppmärksamhet, motivation och djurintelligens.
Några av hans mest inflytelserika böcker och artiklar inkluderar:
- *Avsiktligt beteende hos djur och män* (1932)
- *Beteende och psykologisk människa* (1951)
- "A Behaviouristic Theory of Ideas" (1932)
- "Det finns mer än en sorts lärande" (1948)
Tolman var en pionjär inom området jämförande psykologi, och hans arbete har haft stor inverkan på vår förståelse av djurs beteende och mänskligt lärande.