I kristendomen spårar idén om arvsynden sina rötter till tidiga kristna teologer och kyrkofäder, influerade av den hebreiska bibelns och Nya testamentets lära. Augustinus av Hippo (354-430 e.Kr.), som ofta anses vara en av de mest inflytelserika teologerna i västerländsk kristendom, spelade en betydande roll i att forma läran om arvsynden. Han menade att mänskligheten ärvde ett tillstånd av synd och korruption på grund av den första mannens och kvinnans, Adam och Evas, olydnad i Edens lustgård.
I judendomen nämns begreppet Adams synd eller "trädets synd" också i texter som Toran, men dess tolkning, betydelse och implikationer skiljer sig från den kristna förståelsen av arvsynden.
Det är viktigt att notera att olika religiösa traditioner, sekter och samfund inom kristendomen och judendomen kan ha olika perspektiv på arvsyndens natur, betydelse och konsekvenser.