1. Besatthet och ambition: Victor, driven av ambition och en önskan att överträffa andra i vetenskapliga prestationer, blir besatt av tanken på att skapa liv. Han tror att han kan låsa upp naturens hemligheter och bli en gudaliknande figur.
2. Samla material: Han samlar in material från olika källor, inklusive kyrkogårdar, sjukhus och till och med kroppar av avrättade brottslingar. Dessa material inkluderar mänskligt kött, ben och olika organ.
3. Den hemliga processen: Romanen ger ingen detaljerad vetenskaplig förklaring av Victors process. Det har medvetet lämnats vagt att betona de etiska och moraliska konsekvenserna av att manipulera med livet. Men vi vet att han använder elektricitet som en avgörande komponent för att animera sin skapelse.
4. Monsters födelse: Efter månader av outtröttligt arbete, väcker Victor äntligen sin skapelse till liv i sitt laboratorium. Varelsen beskrivs som grotesk och enorm, med en hög ram, gul hud och svart hår. Dess ögon är "vattniga" och munnen "en rictus".
5. Skräck och övergivenhet: Åsynen av hans skapelse fyller Victor med fasa och avsky. Han överger monstret i sitt laboratorium och flyr i skräck.
Det är viktigt att notera: Monstret föds inte ont, utan blir det snarare på grund av sin isolering, avvisande och grymheten det möter från samhället.
Nyckelalternativ:
* Victors ambition, inte vetenskapen i sig, är drivkraften bakom skapandet.
* Skapandeprocessen hålls medvetet vaga för att betona de etiska frågorna kring att leka Gud.
* Monstret är inte i sig ondt, men dess handlingar formas av dess erfarenheter och hur samhället behandlar det.
Shelleys roman är en varnande berättelse om farorna med okontrollerad ambition och konsekvenserna av att manipulera den naturliga ordningen.