Större resurser:
* Timmer: Skogarna var stora och rikliga och gav virke för konstruktion, skeppsbyggnad, möbler och bränsle.
* Kol: Den industriella revolutionen såg en explosiv efterfrågan på kol som en primär energikälla för elproduktion och tillverkning.
* Järnmalm: Används vid tillverkning av järn och stål, som var avgörande för verktyg, maskiner och infrastruktur.
* Vatten: Floder gav kraft till kvarnar, transport av varor och dricksvatten för växande befolkningar.
* Land: Enorma landområden fanns tillgängliga för jordbruk, bete och bosättning.
* Mineraler: Guld, silver, koppar och andra mineraler bröts och drev handel och ekonomisk tillväxt.
Regionala variationer:
* Nordamerika: Vidsträckta skogar, rikliga kolfyndigheter, bördig jordbruksmark och rika mineralreserver underblåste den amerikanska industriella revolutionen.
* Europa: Kol var den primära resursen som drev industrialiseringen, medan järnmalm och timmer också var avgörande.
* Asien: Kinas rikliga kol- och järnmalmsreserver började exploateras, medan Indien hade stora jordbruksresurser.
* Afrika: Kontinentens stora naturresurser, inklusive guld, diamanter och gummi, exploaterades genom kolonisering.
Inverkan på samhället:
* Ekonomisk tillväxt: Naturresurser underblåste industrialisering, handel och ekonomisk expansion.
* Befolkningstillväxt: Resursöverflöd stödde befolkningstillväxt och urbanisering.
* Miljöpåverkan: Utnyttjande av naturresurser, särskilt avskogning och gruvdrift, fick betydande miljökonsekvenser.
* Social förändring: Efterfrågan på arbetskraft i resursbaserade industrier ledde till betydande sociala och demografiska förändringar.
Obs! Medan 1800-talet såg en ökning av resursanvändningen, är det viktigt att komma ihåg att dessa inte var obegränsade. Utarmning och försämring började redan uppfattas som potentiella problem.