1. Realistisk skildring av vardagen: Chardins stilleben var inte storslagna eller extravaganta. De avbildade vanliga föremål som mat, redskap och möbler, och fångade de vardagliga detaljerna i det dagliga livet. Detta resonerade med Diderots tro på värdet av vardagsupplevelse och vikten av att observera världen omkring oss.
2. Enkelhet och tydlighet: Chardins kompositioner kännetecknades av sin enkelhet och klarhet. Han använde en begränsad palett och fokuserade på att fånga texturerna, formerna och ljussättningen av sina motiv. Denna enkelhet tilltalade Diderots uppskattning för ordning och reda.
3. Moraliskt och filosofiskt djup: Diderot såg mer än bara föremål i Chardins målningar. Han menade att Chardins arbete erbjöd en djupare insikt i människans tillstånd. De ödmjuka föremålen, hävdade han, återspeglade "ordningen" och "harmonin" som finns i universum, vilket tyder på att det även i det vanliga fanns en känsla av skönhet och mening.
4. Konstnärligt hantverk: Diderot var också djupt imponerad av Chardins mästerliga teknik. Han berömde målarens noggranna uppmärksamhet på detaljer, subtiliteten i hans penselarbete och sättet han fångade ljus och skugga.
5. Att betona "Naturliga" och "Enkla": Diderots skrifter om Chardin var en del av en större filosofisk diskurs som försvarade det "naturliga" och "enkla" framför det utsmyckade och konstgjorda. Chardins målningar, med sitt fokus på vardagliga föremål och sin enkla skönhet, förkroppsligade perfekt detta ideal.
Sammanfattningsvis beundrade Diderot Chardins stilleben för deras realism, enkelhet, moraliska och filosofiska djup, konstnärliga hantverk och överensstämmelse med upplysningens värden om naturlighet och enkelhet.