Tanken bakom Okunnighetsslöjan är att beslutsfattare inte ska ha tillgång till information om sin egen identitet, sociala och ekonomiska status och andra sådana kontextuella detaljer som kan påverka deras val. Genom att ta bort denna information skiftar fokus från snäva personliga intressen till bredare överväganden om vad som är rättvist, rättvist och fördelaktigt för samhället som helhet.
John Rawls, en politisk och moralisk filosof, introducerade begreppet okunnighetens slöja i sin bok "A Theory of Justice". Enligt Rawls skulle rationella och opartiska beslutsfattare i en sådan position – bakom okunnighetens slöja – välja principer om rättvisa och rättvisa som gäller lika för alla individer.
Okunnighetens slöja är inte tänkt att utplåna personliga erfarenheter och värderingar. Snarare uppmuntrar den beslutsfattare att prioritera universella värderingar och tänka bortom individuella omständigheter för att säkerställa att politik upprätthåller grundläggande principer om rättvisa, jämlikhet och lika möjligheter.
Användningen av okunnighetens slöja är relevant för olika områden, såsom offentlig politik, juridik, ekonomi och social planering, där rättvisa och rättvisa resultat eftersträvas. Det är dock viktigt att notera att praktisk tillämpning kan vara komplex, eftersom viss nivå av personlig information kan vara nödvändig för praktiskt genomförande av policyn. Icke desto mindre fungerar okunnighetens slöja som ett tankeexperiment som kan hjälpa till att styra beslutsprocesser mot att skapa mer rättvisa och inkluderande samhällen.