1. Logiska resonemang :Oidipus närmar sig inledningsvis problemet med Thebes pest med ett rationellt tänkesätt. Han ser pesten som en konsekvens av något brott mot gudarna och tror att identifiering och bestraffning av den skyldige kommer att lösa problemet.
2. Förfrågan och utredning :Oidipus använder rationella metoder för undersökning och undersökning för att avslöja sanningen. Han samlar information från olika källor, inklusive siaren Tiresias och herden från Korint. Han ifrågasätter och korsförhör vittnen och försöker fastställa en logisk händelsekedja.
3. Deduktivt resonemang :Oidipus använder deduktiva resonemang för att pussla ihop bevisen han samlar in. Han börjar med fakta och använder logiska slutsatser för att dra slutsatser. Till exempel drar han slutsatsen att den tidigare kungen, Laius, måste ha dödats vid ett vägskäl baserat på platsen där han mötte den mystiska resenären som attackerade honom.
Det är dock viktigt att notera att Oidipus rationalism är begränsad och i slutändan felaktig. Han blir så besatt av att hitta sanningen och uppfylla profetian att han misslyckas med att överväga alternativa tolkningar av händelserna. Detta leder till tragiska konsekvenser, eftersom han till slut upptäcker att han själv uppfyllde profetian han försökte undvika.
Sammanfattningsvis, medan Oidipus visar rationalistiska tendenser i sin strävan efter sanningen, bidrar hans begränsade perspektiv och övertro till logiska resonemang till hans undergång och lyfter fram rationalitetens komplexitet och begränsningar i mänskliga angelägenheter.