1. Perifer driftillusion: Detta inträffar när du stirrar på ett stillastående föremål under en längre period, till exempel en prick på en vägg. Efter en tid kan du uppfatta objektet som att det rör sig eller glider något. Denna illusion tros vara orsakad av små ofrivilliga ögonrörelser.
2. Autokinetisk effekt: Detta hänvisar till illusionen av rörelse som upplevs när man observerar en enda stationär ljuspunkt i en mörk miljö. Med tiden kan ljuset verka röra sig eller driva, även om det förblir stillastående.
3. Motion Aftereffect: Efter att ha tittat på ett rörligt föremål eller mönster under en tid, kan du fortsätta att uppfatta rörelse i motsatt riktning när föremålet stannar eller ändrar riktning. Detta är en typ av visuell anpassning som kvarstår kort efter att den faktiska rörelsen har upphört.
4. Flimrande illusion: När snabbt alternerande bilder presenteras i snabb följd, kan våra hjärnor uppfatta kontinuerlig rörelse, även om de enskilda bilderna är stationära. Detta är principen bakom filmer och animationer.
5. Vestibulärt system: Det vestibulära systemet i våra inre öron är ansvarigt för vår känsla av balans och rumslig orientering. Ibland kan störningar eller obalanser i detta system leda till falska förnimmelser av rörelse, som att känna att marken rör sig när den inte gör det (t.ex. vid åksjuka).
6. Neurologiska störningar: Vissa neurologiska störningar, såsom schizofreni, Parkinsons sjukdom eller temporallobsepilepsi, kan involvera fantomrörelser eller felaktig uppfattning om rörelse.
7. Psykedeliska ämnen: Hallucinogena droger, som LSD eller psilocybin, kan förändra uppfattningar och sensorisk bearbetning, vilket potentiellt kan leda till livliga upplevelser av fantomrörelser eller synförvrängningar.
Att förstå mekanismerna och orsakerna till fantomrörelser kan hjälpa oss att uppskatta den invecklade karaktären hos vår perception och det komplexa samspelet mellan våra sinnen och hjärnan.