Cooley hävdade att blickfånget är en process som involverar tre steg:
1. Vi föreställer oss hur vi framstår för andra.
2. Vi tolkar andras reaktioner på oss.
3. Vi utvecklar en självuppfattning utifrån vår tolkning av andras reaktioner.
Till exempel, om vi tror att andra ser oss som intelligenta, kommer vi sannolikt att utveckla en positiv självuppfattning. Men om vi tror att andra ser oss som dumma, kommer vi sannolikt att utveckla en negativ självuppfattning.
Självteorin med glasögon har varit inflytelserik inom sociologi och psykologi. Det har använts för att förklara ett brett spektrum av fenomen, såsom självkänsla, social ångest och fördomar.
Här är några av de viktigaste punkterna i självteorin:
* Vår självuppfattning är inte fast, utan förändras snarare ständigt baserat på vår interaktion med andra.
* Hur vi uppfattar oss själva påverkas av vår kultur, vår sociala klass och våra personliga erfarenheter.
* Självteorin kan hjälpa oss att förstå hur vi uppfattas av andra och hur vi kan förändra vår självuppfattning.
Kritik av självteorin
Självteorin har kritiserats av flera skäl. Vissa kritiker hävdar att teorin är för förenklad och att den inte tar hänsyn till komplexiteten i människans självuppfattning. Andra menar att teorin är alltför fokuserad på individen och att den inte tar hänsyn till det sociala sammanhang där självuppfattningen formas.
Trots denna kritik förblir självteorin med glasögon ett värdefullt verktyg för att förstå hur vi uppfattas av andra och hur vi kan förändra vår självuppfattning.