Så här fungerar det:
1. Ställa frågor: Sokrates föreläste inte eller gav svar. Han började med att ställa frågor, ofta om vardagliga saker. Dessa frågor var noga utvalda för att avslöja luckor i personens kunskaper eller inkonsekvenserna i deras resonemang.
2. Utmanande antaganden: Genom att ifrågasätta skulle Sokrates utmana sin samtalspartners antaganden och övertygelser, vilket fick dem att konfrontera sin egen okunnighet. Han hade inte som mål att få dem att känna sig dumma, utan snarare att inspirera dem att söka sanning och djupare förståelse.
3. Leder till självupptäckt: Målet med den sokratiska metoden var inte att Sokrates skulle ge svaren. Istället, genom förhörsprocessen, ville han vägleda personen mot sin egen förståelse och insikt om sanningen.
Nyckeldrag i den sokratiska metoden:
* Dialektisk: Ett fram och tillbaka utbyte av frågor och svar.
* Fokus på definitioner: Sokrates drev ofta för tydliga och exakta definitioner av begrepp, och avslöjade brister i förståelsen.
* Betoning på logik: Han uppmuntrade logiskt tänkande och identifieringen av inkonsekvenser i resonemang.
* Samarbete: Det handlar inte om en lärare som föreläser en student, utan om ett gemensamt utforskande av idéer.
Det är viktigt att notera att den sokratiska metoden är ett kraftfullt verktyg för:
* Kritiskt tänkande: Det uppmuntrar att ifrågasätta antaganden och undersöka bevis.
* Problemlösning: Det hjälper till att bryta ner komplexa problem i hanterbara delar.
* Självkännedom: Det kan leda till en djupare förståelse för ens egna övertygelser och fördomar.
Även om Sokrates inte skrev ner något, fortsätter hans undervisningsmetod att inspirera och användas inom utbildning, filosofi och olika områden även idag.