1. Brist på vetenskaplig förståelse: I tidigare tider hade människor en begränsad förståelse för den naturliga världen och dess fenomen. Oförklarliga händelser och händelser tillskrevs ofta övernaturliga krafter. Detta gjorde övernaturliga inslag i pjäser mer trovärdiga och skrämmande för publiken.
2. Religiös övertygelse och vidskepelse: Tidigare samhällen var ofta djupt religiösa, och många människor hade en stark tro på existensen av övernaturliga varelser, såsom gudar, gudinnor, demoner och andar. Pjäser som inkorporerade övernaturliga element utnyttjade ofta dessa föreställningar och rädslor, vilket gjorde upplevelserna mer känslomässigt påverkande för publiken.
3. Begränsad skepsis: Skepticism och rationellt tänkande var inte lika utbredd i tidigare tider som idag. Människor var generellt mer benägna att tro på existensen av övernaturliga krafter utan att ifrågasätta deras giltighet. Detta gjorde övernaturliga inslag i pjäser mer accepterade och skrämmande för publiken.
4. Kulturell kontext: Tidigare tiders kulturella sammanhang spelade också en betydande roll. Traditionell folklore, legender och myter var ofta centrerade kring övernaturliga teman. Dessa berättelser gick i arv från generation till generation, vilket förstärkte tron på övernaturliga varelser och gjorde deras skildring i pjäser mer effektiv för att framkalla rädsla och vördnad hos publiken.
5. Teaterteknik: Dramatiker och teatersällskap under tidigare tider använde olika teatraliska tekniker för att förstärka effekten av övernaturliga element. Dessa tekniker inkluderade utarbetade sceneffekter, ljus, ljudeffekter och musik för att skapa en känsla av mystik och skräck, vilket fick de övernaturliga elementen att framstå som mer realistiska och skrämmande för publiken.