Brottet:
* Förberedelse: Mord ansågs vara ett avskyvärt brott, särskilt om det var överlagt. Själva handlingen sågs som ett direkt angrepp på den gudomliga ordningen och ett brott mot Guds och kungens lag.
* Social status: Både offrets och gärningsmannens sociala status påverkade brottets svårighetsgrad avsevärt. Att mörda någon av högre rang ansågs vara ett allvarligare brott än att döda någon med lägre status.
* Motivation: Motivet till mord var också en nyckelfaktor. Passionerade brott, som mord i ett raseri, behandlades ofta mildare än kallblodiga mord för personlig vinning.
Straffet:
* Död: Det vanligaste straffet för mord var döden, vanligtvis genom hängning.
* Hängande: Den dömde personen hängdes på en offentlig galge, ofta inför en stor folkmassa. Detta fungerade som ett avskräckande medel för framtida brott och en symbolisk påminnelse om konsekvenserna av att bryta mot lagen.
* Andra metoder: I vissa fall kan andra former av avrättning användas, som att bränna på bål för kätteri eller förräderi, eller halshuggning för individer med hög social status.
* Exil: I vissa fall, beroende på omständigheterna och förövarens sociala status, kan landsflykt vara ett alternativt straff. Det innebar att man förvisades från landet, ofta till ett avlägset och farligt land.
* Trial by Combat: Även om det var mindre vanligt, var rättegång genom strid fortfarande en möjlighet under elisabethanska tider. I denna praxis kunde den anklagade utmana anklagaren till en duell för att lösa tvisten. Detta var ofta en riskabel chansning, eftersom vinnaren avgjordes av Guds vilja, inte nödvändigtvis av skicklighet.
Andra faktorer:
* Lagen: Engelsk sedvanerätt definierade mord som olagligt dödande av en annan människa med illvilliga överväganden. Denna definition tolkades brett, med till och med oavsiktliga dödsfall som ibland ledde till brottsanklagelser.
* Rättssystemet: Det elisabethanska rättssystemet var komplext och ofta baserat på prejudikat och tolkning. Det kan vara svårt att navigera, och resultatet av en rättegång kan bero på den anklagades sociala ställning och deras advokaters övertalningsförmåga.
* Allmän åsikt: Den allmänna opinionen spelade också en roll i utformningen av straffet för mord. Om ett mord var särskilt avskyvärt eller involverade ett populärt offer, var det större sannolikhet för ett hårt straff.
Sammanfattningsvis, mord på elisabethansk tid var ett allvarligt brott med svåra konsekvenser. Straffet berodde på olika faktorer, men det vanligaste resultatet var döden.