Sociala och kulturella normer: I många samhällen förväntades traditionellt kvinnor stanna hemma och ta hand om hushållet, medan män ansvarade för offentliga aktiviteter som att uppträda på scen. Denna rollfördelning byggde på tron att kvinnor var underlägsna män när det gäller intelligens och fysisk styrka och därför inte kapabla att uppträda på scen.
Religiösa restriktioner: I vissa kulturer spelade religiös övertygelse också en roll för att hindra kvinnor från att uppträda på scenen. Till exempel i antikens Grekland fick kvinnor inte delta i de olympiska spelen eller andra offentliga evenemang som krävde att de skulle exponera sina kroppar. På liknande sätt avskräcktes kvinnor i många kristna samhällen från att uppträda på scenen eftersom det sågs som en form av oskälighet.
Juridiska förbud: I vissa jurisdiktioner fanns det också lagliga förbud mot kvinnor att uppträda på scenen. Till exempel, i England, förbjöd Licensing Act från 1737 kvinnor att agera i pjäser om de inte var specifikt licensierade att göra det. Denna lag upphävdes 1843, men den hade fortfarande en betydande inverkan på de möjligheter som fanns för kvinnor i teatervärlden.
Som ett resultat av dessa sociala, kulturella, religiösa och juridiska restriktioner uteslöts kvinnor i stort sett från att uppträda på scen under de tidiga århundradena. Det var inte förrän i slutet av 1700- och 1800-talen som kvinnor började få fler möjligheter att uppträda på scen, och redan då stod de inför betydande utmaningar och diskriminering.