1. Ekkyklema: Detta var en plattform med hjul som kunde rullas ut på scenen. Det användes ofta för att visa interiörscener, som ett rum i ett hus eller ett tempel, eller för att avslöja en karaktär som tidigare var gömd.
2. Periaktoi: Dessa var triangulära prismor med olika scener målade på varje sida. De kan roteras för att snabbt ändra inställningen.
3. Pinakes: Det var målade paneler som hängdes upp från scenbyggnaden. De kan användas för att representera olika bakgrunder, till exempel en skog, en stad eller en bergskedja.
4. Verbal beskrivning: Skådespelare använder ofta dialog för att beskriva scenen. Detta gjorde det möjligt för publiken att föreställa sig platsen utan behov av utarbetade landskap.
5. Kostymer och rekvisita: Skådespelarnas kostymer och rekvisita bidrog också till att ange platsen för en scen. Till exempel kan en karaktär som bär en militäruniform vara på ett slagfält, medan en karaktär som bär en herdes skurk kan vara på landsbygden.
6. Belysning: Belysningen av scenen kan också användas för att föreslå platsen för en scen, till exempel genom att skapa en mörk och olycksbådande atmosfär för en skog eller en ljus och solig miljö för en strandscen.
7. Gester och rörelser: Grekiska skådespelare använde ofta gester och rörelser för att ange platsen för en scen. Till exempel kan en skådespelare peka mot himlen för att indikera att en karaktär är i himlen eller mima handlingen att ro en båt för att föreslå en flod eller sjö.