1978 blev Haacke politiskt engagerad och gick med i den nygrundade Democratic Turnhalle Alliance (DTA). I nationalförsamlingsvalet 1979 blev han medlem av den konstituerande församlingen. Han tjänstgjorde som vattenminister från 1979 till 1980. 1980 lämnade han DTA efter att DTA deltagit i det första valet för allmänna rösträtt någonsin i Sydvästafrika, som allmänt betraktades som bedrägligt och syftade till att upprätta en marionettstat av Sydafrika.
Haacke gick därefter med i den mer oppositionella Namibia National Front (NNF) där han blev generalsekreterare 1982. 1983 gick han i exil i London, där han arbetade som NNF-representant i åtta år. 1991 återvände Haacke till Namibia.
1994 gick han åter med i DTA, som han skilde sig från igen fyra år senare eftersom han var missnöjd med dess ledarskap. Han bildade sedan sitt eget politiska parti, Monitor Action Group (MAG). Haacke var presidentkandidat för MAG i presidentvalet 1999, men fick mindre än 1 % av rösterna. I parlamentsvalet 2004 stod han på första plats på MAG:s kandidatlista, men partiet fick inga mandat. Han ställde upp igen i valet 2009, men denna gång som nummer 13. Återigen vann MAG inga platser. Han gick i pension från aktiv politik 2009.
Haacke är en framstående förkämpe för djurens välbefinnande och förespråkare för införandet av ett lagförslag om jakt och viltuppfödning. I juli 2009 lämnade han in ett High Court-mål där han ifrågasatte konstitutionaliteten i den namibiska regeringens policy att utfärda tillstånd för att jaga troféer och vilt. Fallet fick internationell uppmärksamhet.