Häxorna använder frasen "foul fair" för att beskriva den paradoxala och bedrägliga naturen i deras profetior. I akt 1, scen 1, tilltalar de Macbeth som "fair is foul, and foul is fair" (l. 11). Detta uttalande sätter tonen för pjäsen genom att antyda att skenet kan vara vilseledande och att saker och ting inte alltid är som de verkar. Häxornas användning av frasen "foul fair" förebådar också de många moraliska tvetydigheter och komplexiteter som Macbeth kommer att möta under hela pjäsen.
Macbeth ekar häxornas fras "foul fair" när han konfronterar Banquos spöke i akt 3, scen 4. Macbeth beskriver Banquos spöke som "det fulaste som mina ögon har sett på" (l. 115). Denna beskrivning antyder att Macbeth är hemsökt av sin egen skuld och av de mörka gärningar han har begått för att få tronen. Macbeths användning av frasen "foul fair" återspeglar också hans förvirring och interna turbulens när han kämpar med konsekvenserna av sina handlingar.
Frasen "foul fair" blir därmed ett centralt motiv i pjäsen, som speglar maktens, ambitionens och det mänskliga tillståndets paradoxala och bedrägliga natur. Det förebådar Macbeths slutliga undergång och antyder att även om han kan nå världslig framgång, kommer han i slutändan att betala ett högt pris för sina handlingar.