1. Inspirationsporr :Rullstolsanvändare framställs ofta som inspirerande figurer som övervinner sitt funktionshinder och uppnår stora saker, ofta presenterade på ett alltför sentimentalt eller sensationellt sätt. Detta kan vidmakthålla tanken att rullstolsanvändare definieras av deras funktionshinder och exceptionella omständigheter, snarare än som vanliga individer med samma omfång av förmågor och begränsningar som någon annan.
2. Tycket och sårbart :Rullstolsanvändare framställs ofta som hjälplösa och i behov av hjälp, vilket framkallar medlidande eller sympati. Denna skildring förstärker uppfattningen att rullstolsanvändare är oförmögna att ta hand om sig själva, försummar sin styrka, oberoende och handlingskraft.
3. Brist på mångfald :Rullstolsanvändare i media är övervägande vita, manliga och arbetsföra skådespelare som spelar funktionshindrade karaktärer. Denna begränsade representation utesluter den stora mångfalden av rullstolsanvändare när det gäller ras, kön, ålder och andra aspekter, vilket leder till en felaktig skildring av rullstolsanvändare.
4. Att övervinna funktionshinderskliché :Media har ofta berättelser fokuserade på att övervinna funktionshinder som det primära temat, vilket antyder att en persons värde enbart bestäms av deras förmåga att göra "normala" saker snarare än att känna igen deras unika styrkor och bidrag. Detta framhäver det arbetsföra perspektivet som norm och undergräver föreställningen om funktionshinder som en naturlig del av mänsklig mångfald.
5. Supercrip-myt :Supercrip-myten framställer rullstolsanvändare som utomordentligt duktiga individer som måste utmärka sig över förväntan för att anses vara värdiga. Detta skapar orealistiska standarder och förväntningar, vilket tyder på att rullstolsanvändare måste överkompensera för sina funktionshinder för att ses som värdefulla samhällsmedlemmar.
6. Brist på autentisk representation :Rullstolsanvändare spelas ofta av arbetsföra skådespelare, vilket leder till oäkta skildringar som vidmakthåller stereotyper och hindrar empati. Autentisk casting av funktionshindrade skådespelare är avgörande för att bryta barriärer och möjliggöra en mer korrekt och mångsidig representation.
Ansträngningar görs för att utmana dessa stereotyper och främja en mer inkluderande och korrekt representation av rullstolsanvändare i media. Inkluderande ryttare, som förespråkas av skådespelare med funktionshinder, kräver att film- och tv-produktioner anställer ett visst antal handikappade skådespelare och konsulter, vilket säkerställer autentisk representation och bekämpar förmågan inom underhållningsbranschen.