Bokstäver: Barn skrev regelbundet brev till sina föräldrar, syskon och andra familjemedlemmar. Dessa brev innehöll ofta uppdateringar om deras liv, känslor och upplevelser i deras nya omgivning.
Vykort: Barn skickade också vykort som ett snabbt och bekvämt sätt att dela nyheter med sina familjer. Vykort var billigare och snabbare att skriva jämfört med brev.
Telefonsamtal: Evakuerade barn ringde ibland till sina familjer om det fanns en telefon tillgänglig i deras värdhushåll eller i närheten. Telefonsamtal var dock begränsade på grund av de restriktioner och störningar som kriget orsakade.
Besök: I vissa fall kunde familjer besöka sina evakuerade barn under helgdagar eller speciella tillfällen. Sådana besök var dock ofta sällsynta på grund av resebegränsningar och utmaningarna med krigstidstransporter.
Evakueringsnyhetsbrev: Vissa evakueringsområden publicerade nyhetsbrev eller bulletiner som innehöll nyheter och information om de evakuerade barnen, deras aktiviteter och deras liv i värdsamhällena.
Omsorgskommittéer: I vissa områden inrättades omsorgskommittéer för att stödja de evakuerade barnen och deras familjer. Dessa kommittéer underlättade ofta kommunikationen mellan barn och deras familjer och bidrog med att ordna besök eller upprätthålla kontakt.
Organisationer och initiativ: Olika organisationer och initiativ bildades för att hjälpa evakuerade barn att hålla kontakten med sina familjer och samhällen. Ett anmärkningsvärt exempel var Children's Overseas Reception Board (CORB), som ordnade så att barn från Storbritannien evakuerades till utomeuropeiska platser, som Kanada och Australien, och gav stöd för deras välfärd och kontakt med sina familjer.