Varför spelade inte kvinnor i pjäser?

I teaterns första tid fick kvinnor inte agera i pjäser eftersom det ansågs olämpligt och omoraliskt för kvinnor att uppträda på scenen. Skådespeleriet ansågs vara ett mansyrke och kvinnor fick inte delta i någon form av offentlig underhållning. Detta berodde på dåtidens rådande sociala normer och könsroller, som begränsade kvinnor till hemliga och privata sfärer och avskräckte dem från att engagera sig i offentlig verksamhet.

Dessutom fanns det en övertygelse om att kvinnor var för känslomässiga och irrationella för att kunna uppträda effektivt på scen. Man trodde att kvinnor inte skulle kunna kontrollera sina känslor och att de skulle vara benägna att få hysteriska anfall under uppträdanden. Denna uppfattning stöddes av den tidens rådande vetenskapliga och medicinska teorier, som framställde kvinnor som till sin natur svagare och mer känslomässiga än män.

Som ett resultat av dessa sociala och kulturella faktorer fick kvinnor inte agera i pjäser under många århundraden. Det var inte förrän i slutet av 1600-talet som kvinnor började dyka upp på scenen i vissa europeiska länder, och även då var de ofta begränsade till att spela vissa roller, som kvinnliga tjänare eller äldre kvinnor. Det var först på 1800-talet som kvinnor började få fler möjligheter att uppträda på scenen och spela ett bredare spektrum av roller.