- Volym och projektion :Skådespelare måste kunna projicera sina röster så att de kan höras tydligt av publiken, även i stora lokaler. Detta kan innebära att man använder en kombination av rösttekniker som andningsstöd, resonans och artikulation.
- Diktion och tydlighet :Skådespelare måste tala med tydlig diktion så att publiken kan förstå vad de säger. Detta innebär att uttala ord klart och distinkt, och att vara uppmärksam på rytmen och intonationen i talet.
- Känslomässiga uttryck :Scenröst handlar inte bara om att tala högt och tydligt, det innebär också att använda sångtekniker för att förmedla känslor och skapa en koppling till publiken. Det kan handla om att använda olika rösttoner, att variera tonhöjden och volymen och använda pauser och röstgester.
- Rörelse och gest :Scenröst används ofta i samband med rörelse och gester för att skapa en dynamisk och uttrycksfull föreställning. Skådespelare kan använda gester och kroppsrörelser för att betona vissa ord eller fraser, eller för att skapa en visuell bild för publiken.
- Mångfald och kontrast :Skådespelare måste använda en mängd olika sångtekniker för att hålla publiken engagerad och underhållen. Detta kan innebära att man ändrar ton, tonhöjd och volym på rösten, samt att man använder olika sångkvaliteter som att viska, skrika eller sjunga.
- Fysisk uthållighet och rösthälsa :Scenröst kräver en hel del fysisk uthållighet och rösthälsa. Skådespelare måste kunna upprätthålla sina röstprestationer under långa tidsperioder, och de måste ta hand om sina stämband genom att använda rätt röstteknik och utöva rösthygien.