Dramatikern kan ge scenanvisningar som indikerar specifika rörelser, gester eller handlingar som återspeglar inre konflikter. Dessa fysiska manifestationer kan antyda karaktärens inre kaos.
2. Ansiktsuttryck och kroppsspråk:
Att lägga till detaljerade beskrivningar av ansiktsuttryck och kroppsspråk kan förmedla inre konflikter utan att avslöja karaktärens tankar direkt.
3. Karaktärsinteraktioner och dialog:
Konflikter uppstår ofta genom interaktioner mellan karaktärer. Dramatikern kan ge undertext eller underliggande motiveringar som antyder inre konflikter.
4. Monologer eller Soliloquies:
Dessa tillåter karaktärer att uttrycka sina innersta tankar och känslor, vilket ger ett fönster in i deras interna konflikter.
5. Användning av symbolik:
Objekt, ljus eller ljudeffekter kan användas symboliskt för att representera interna konflikter. Till exempel kan en karaktär kämpa för att öppna en dörr, vilket symboliserar deras svårighet att övervinna ett internt hinder.
6. Belysning och natursköna element:
Scenanvisningar angående ljus och landskap kan skapa en atmosfär som återspeglar en karaktärs inre tillstånd.
7. Berättarberättelse eller Voice-over:
När det gäller en pjäs med berättarröst eller voice-over kan dramatikern använda denna teknik för att ge insikt i karaktärens interna konflikt.