Stradlater, som framställs som en utåtriktad och något konform karaktär, beskriver entusiastiskt en basketmatch för Holden. Holden märker dock att Stradlater konsekvent separerar varje del av sin mening med kommatecken, vilket resulterar i en osammanhängande och besvärlig berättelse.
Genom denna observation betonar Holden grundheten i Stradlaters förståelse och uppskattning för sporten. Han antyder att Stradlater är mer intresserad av att framstå som kunnig och använda blommigt språk än att verkligen förstå eller förmedla spänningen i spelet.
Holdens kritik av Stradlater är en bredare kommentar till den konstgjordhet och ytlighet som han uppfattar i många aspekter av samhället. Han ser Stradlater som ett exempel på någon som är mer fokuserad på yttre utseende och sociala normer än på genuin autenticitet och meningsfulla kopplingar.
I slutändan speglar Holdens poäng om Stradlaters användning av kommatecken hans djupare ifrågasättande av de värderingar och prioriteringar som ofta prioriteras i samhället. Han argumenterar för ett mer genuint och autentiskt förhållningssätt till livet, som värdesätter substans framför ytlighet och autenticitet framför pretens.