Keats börjar dikten med att beskriva gräshoppans sorglösa natur. Han använder ord som "glad" och "jocund" för att förmedla gräshoppans känsla av glädje och belåtenhet. Gräshoppan avbildas som att den lever i nuet och njuter av livets enkla nöjen, som att sjunga och dansa.
I motsats till gräshoppan beskrivs syrsan som mer försiktig och försiktig. Keats använder ordet "vis" för att beskriva crickets framsynthet när det gäller att lagra mat för vintermånaderna. Cricketen är medveten om potentialen för svårigheter i framtiden och vidtar åtgärder för att förbereda sig för det.
Keats jämför sedan de olika synsätten på livet som de två insekterna tar. Han undrar vilket tillvägagångssätt som är bättre och om man kan lära av den andra. Han menar att även om det är viktigt att njuta av nuet, är det också viktigt att vara uppmärksam på framtiden och förbereda sig för utmaningar som kan uppstå.
Dikten avslutas med att Keats reflekterar över vikten av att hitta balans och måtta. Han menar att det är viktigt att hitta en mellanväg mellan de två ytterligheterna som gräshoppan och cricket representerar. Det är med andra ord avgörande att njuta av livet men också att ta ansvar och förbereda sig för framtiden.
Sammantaget är "On the Grasshopper and Cricket" en tankeväckande och insiktsfull dikt som utforskar de olika sätten att närma sig livet och understryker vikten av att hitta balans och måtta.