Forntida ursprung:
* "Rhodopis" i det antika Egypten: En grekisk författare vid namn Strabo berättar historien om en grekisk slavflicka vid namn Rhodopis som ägdes av en egyptisk kurtisan. Hon tappade sin toffel och en förmögen man hittade den och sökte efter ägaren. De gifte sig så småningom, vilket visar kärnan i Askungen.
* "The Catkin" i det antika Kina: Denna kinesiska folksaga, skriven på 1:a århundradet, delar historien om en ung kvinna som blir illa behandlad av sin styvfamilj men finner kärleken med en prins genom en magisk förvandling.
Medeltida och renässans:
* "Perceforest" (1330): Denna franska romanska roman innehåller en berättelse om en ung kvinna som tvingas leva som tjänare av sin onda styvmor och styvsystrar. Hon förvandlas senare av en älva och gifter sig med en kung.
* "Den lilla glastoffeln" (1690): Charles Perrault publicerade den här versionen av Askungens historia, och gav den den välbekanta glastoffeln och framhävde den grymma styvfamiljen.
1800-talet och framåt:
* "Aschenputtel" (1812): Bröderna Grimms version av berättelsen, känd på engelska som "Cinderella", introducerade de magiska delarna av gudmodern och pumpavagnen.
* Många anpassningar: Under hela 1800- och 1900-talen blev Askungen ett populärt ämne för operor, baletter, pjäser och filmer. Dessa anpassningar fortsatte att omforma och ombilda den klassiska berättelsen.
Kulturella variationer:
* Askungens berättelser finns i många kulturer över hela världen, med variationer i berättelsens detaljer och magins roll. Vissa versioner har djurhjälpare, andra involverar olika magiska föremål, och vissa betonar teman för social rättvisa.
Askungens betydelse:
Askungens varaktiga popularitet härrör från dess universella dragningskraft. Det talar till den bestående mänskliga längtan efter rättvisa, kärlek och hopp. Berättelsen påminner oss om att även de som möter svårigheter och misshandel kan övervinna motgångar och finna lycka.