_Kärlek till Rom och republiken _
– Liksom många romerska aristokrater ansåg Brutus att den romerska republiken var den bästa regeringsformen och fruktade att Caesars växande makt skulle leda till slutet för republiken och upprättandet av en diktatur.
– Brutus var en man av adlig börd med förfäder som hade tjänat republiken med utmärkelse, och han kände att Caesar var ett hot mot Roms traditionella värderingar och institutioner.
_Personliga motiveringar _
– Brutus hade varit en nära vän och allierad till Caesar, men han kände sig förrådd av Caesars agerande och kände att han inte hade något annat val än att agera för att skydda republiken.
– Brutsu var också orolig för att mordet på Caesar skulle leda till inbördeskrig, men han ansåg att det var ett nödvändigt offer för att bevara republiken.
_Andras inflytande _
– Brutus övertalades av andra konspiratörer, som Gaius Cassius Longinus och Decimus Brutus, att gå med i mordkomplottet. Dessa konspiratörer spelade på Brutus pliktkänsla och övertygade honom om att det var hans ansvar att agera mot Caesar.
_Stoisk filosofi _
– Brutus var en anhängare av stoicismen, en filosofi som betonade plikt och självuppoffring, vilket också kan ha påverkat hans beslut att gå med i konspirationen.
Till slut gjorde Brutus ett svårt val att delta i konspirationen mot Caesar baserat på en kombination av hans kärlek till Rom, personliga motiv, andras inflytande och hans filosofiska övertygelser.