Vad betyder partisaner i shakespeare?

Partisaner är ett ord som Shakespeare använde för att hänvisa till individer som stödde en viss sak eller fraktion. De var vanligtvis i linje med adeln eller herrskapet i det medeltida och tidiga moderna Europa. I Shakespeares pjäser ses partisaner ofta som lojala anhängare av en ledare eller härskare och framställs som antingen hjältar eller skurkar beroende på sammanhanget. Några anmärkningsvärda exempel på partisaner i Shakespeares pjäser inkluderar karaktärerna Edmund, Kent och Gloucester i "Kung Lear" och Casca och Decius Brutus i "Julius Caesar".