Konativ processer är de som är relaterade till viljan och viljan, såsom önskningar, avsikter och beslut. De involverar aktiv strävan efter mål och reglering av beteende. Konativa processer kontrasteras ofta med kognitiva processer, som är de som är relaterade till intellektet och förvärvet av kunskap, såsom perception, minne och resonemang.
Kognitiv processer är de som är involverade i förvärv, bearbetning och användning av kunskap. De inkluderar perception, uppmärksamhet, minne, tänkande och problemlösning. Kognitiva processer kontrasteras ofta med konativa processer, som är de som är involverade i reglering av beteende och strävan efter mål.
Generellt sett handlar konativa processer mer om de praktiska aspekterna av det mentala livet, medan kognitiva processer handlar mer om de teoretiska aspekterna. De två typerna av processer är dock tätt sammanflätade och interagerar med varandra på komplexa sätt. Till exempel kan konativa processer påverka kognitiva processer genom att rikta uppmärksamhet och motivation, medan kognitiva processer kan påverka konativa processer genom att ge kunskap och insikter som kan hjälpa till att styra beteendet.
Här är några exempel på konativa och kognitiva processer:
Konativa processer:
* Önskemål
* Avsikter
* Beslut
* Mål
* Motivation
* Reglering av beteende
Kognitiva processer:
* Perception
* Uppmärksamhet
* Minne
* Tänker
* Resonemang
* Problemlösning
* Kunskapsinhämtning
Det är viktigt att notera att skillnaden mellan konativa och kognitiva processer inte alltid är tydlig. Vissa mentala processer kan involvera både konativa och kognitiva element. Till exempel kan beslutet att vidta en viss åtgärd påverkas av både önskningar (konativa) och övertygelser (kognitiva).
Trots överlappningen mellan de två typerna av processer kan distinktionen mellan konativa och kognitiva processer vara ett användbart sätt att förstå de olika sätten på vilka sinnet fungerar.