Talaren använder ett språk som förmedlar en känsla av djup tillgivenhet och beundran för Marguerite. De beskriver henne som "mitt liv, min kärlek" och refererar till henne som "min drottning" och "min stjärna". Men talaren uttrycker också en känsla av distans och ouppnåelighet, vilket tyder på att deras känslor är oåterkallade eller ouppfyllda.
Användningen av bildspråk i dikten bidrar till tonen av obesvarad kärlek. Talaren jämför Marguerite med en blomma, en ros och en lilja, som alla är symboler för skönhet och renhet. Men dessa bilder antyder också en känsla av skörhet och förgänglighet, vilket återspeglar talarens rädsla för att deras kärlek till Marguerite kanske inte kommer att bestå eller bli uppfylld.
Sammantaget är tonen i "To Marguerite- Continued" en av djup längtan, beundran och ånger, vilket återspeglar talarens obesvarade kärlek till Marguerite.