Parallella teman: Hamlet-subplogen och huvudintrigen som involverar Hamlet själv delar parallella teman som hämnd, svek och moralisk korruption. Denna parallellism ökar pjäsens utforskande av dessa teman och ger djup till den övergripande berättelsen.
Kontrast tecken: Hamlet och Prins Edward, Ophelias friare, ger en kontrast i karaktärerna. Hamlet är kontemplativ, tveksam och ovillig att agera, medan Edward är mer beslutsam och tar saken i egna händer. Denna kontrast framhäver Hamlets interna kamp och understryker hans unika karaktärsdrag.
Ophelia's Tragic Arc: Romansen som involverar Hamlet och Ophelia bidrar till Ophelias tragiska båge. Hennes hängivenhet till Hamlet och den manipulation hon upplever från sin bror, Laertes, och pappa, Polonius, leder till hennes mentala bräcklighet och slutligen faller i galenskap. Underhandlingen ger en dimension till Ophelias karaktär och förstärker tragedin i hennes öde.
Dramatisk spänning: Underhandlingen skapar ytterligare spänning och dramatisk spänning. Publiken följer både huvudintriglinjen och Hamlet-underhandlingen, vilket ökar berättelsens komplexitet och intensifierar den känslomässiga effekten av avgörande ögonblick.
Politiska intriger: Romansen fungerar som en underintrig som väver in politiska intriger i pjäsen. Claudius och Gertrudes beslut att koppla ihop Ophelia med Edward är en del av deras ansträngningar att behålla kontrollen och tysta eventuella oliktänkande.
Dessutom fördjupar inkluderingen av subplot och romantik karaktärsskildringar, utvecklar tematiska subplotter som berikar handlingen och upprätthåller tittarnas intresse och känslomässiga investeringar under hela pjäsen.