1. Fantasi och verklighet: Berättelsen utforskar de suddiga gränserna mellan fantasi och verklighet. Barnens fantasi flödar, särskilt Berthas, som trollar fram skrämmande berättelser, vilket leder till att vad som är verkligt och vad som inte är suddigt. Detta tema belyses ytterligare av det tvetydiga slutet där läsaren får undra om de "hemska" händelserna var verkliga eller inbillade.
2. Berättelsens kraft: Berättelsen betonar kraften i berättandet, särskilt när det gäller att ingjuta rädsla och fascination. Barnens rädsla förstärks av berättarens livfulla beskrivningar och oroande berättelser. Detta belyser styrkan hos språk och fantasi när det gäller att forma våra uppfattningar och upplevelser.
3. Kontroll och ström: Berättelsen utforskar subtilt teman kontroll och makt. Berättaren försöker genom sina berättelser utöva kontroll över barnens fantasi och beteende. Barnen, särskilt Bertha, motsätter sig denna kontroll genom att trolla fram sina egna störande berättelser. Denna maktkamp mellan berättare och publik avslöjar komplexiteten i mänsklig interaktion och önskan om kontroll.
4. Det okändas oroande natur: Berättelsen berör den inneboende rädslan för det okända och det obekantas oroande natur. Berättarens berättelser är fyllda med tvetydiga och oroande händelser, vilket framkallar en känsla av oro och rädsla hos barnen. Detta belyser vår naturliga benägenhet att frukta det vi inte förstår eller kontrollerar.
5. Vikten av perspektiv: Berättelsen understryker i slutändan vikten av perspektiv. Barnens oro och rädsla påverkas till stor del av berättarens berättelser. Tvetydigheten i slutet gör det dock möjligt för läsaren att tolka händelserna ur sitt eget perspektiv och ifrågasätta verklighetens natur och fantasins kraft.
Sammantaget är "Berättaren" av Walter de la Mare en mångfacetterad berättelse som utforskar det komplexa förhållandet mellan fantasi, verklighet, berättande, kontroll och det okändas oroande natur.