1. Upplysningen och romantiken:
* Upplysning: På 1700-talet sågs en ökning av vetenskapliga framsteg och tron på det mänskliga förnuftets förmåga att förstå och kontrollera naturen. Denna tro återspeglas i Victor Frankensteins ambition och den vetenskapliga hybris som leder till hans skapelse.
* Romantik: Det sena 1700-talet och början av 1800-talet såg också en ökning av romantiken, som betonade känslor, fantasi och det sublima. Detta syns i romanens utforskning av den mörka sidan av den mänskliga naturen, naturens kraft och de överväldigande känslor som karaktärerna upplever.
2. Den industriella revolutionen:
* Tidens snabba tekniska och industriella förändringar orsakade social omvälvning och oro för framsteg. Romanens teman om okontrollerad ambition och de oavsiktliga konsekvenserna av tekniska framsteg resonerar med dessa farhågor.
3. The Rise of Science:
* 1700- och 1800-talen såg enorma vetenskapliga framsteg, särskilt inom elektricitetsområdet. Dessa framsteg underblåste allmänhetens fascination och rädsla för potentialen för vetenskapliga genombrott för att både gynna och skada mänskligheten. Detta återspeglas i Frankensteins användning av elektricitet för att animera varelsen.
4. Den gotiska traditionen:
* Romanen bygger mycket på den gotiska genren, som växte fram i slutet av 1700-talet och utforskade teman om skräck, det övernaturliga och den mörka sidan av den mänskliga naturen. *Frankenstein* använder delar av denna tradition och skapar en kylig och oroande atmosfär.
5. Sociala och politiska förändringar:
* Den franska revolutionen (1789-1799) och Napoleonkrigen (1803-1815) skapade ett klimat av politisk och social oro över hela Europa. Dessa händelser påverkade romanens teman om social isolering, alienation och farorna med okontrollerad makt.
6. Personligt sammanhang:
* Mary Shelleys eget liv var fyllt av personlig tragedi. Hennes mamma dog kort efter hennes födelse, och hennes far, William Godwin, var en framstående radikal tänkare som utsattes för förföljelse för sina åsikter. Dessa personliga upplevelser bidrog sannolikt till hennes utforskning av teman som övergivande, isolering och sökandet efter identitet i romanen.
Sammanfattningsvis återspeglar *Frankenstein* sin tids oro och intellektuella trender. Den utforskar den mörka sidan av mänsklig ambition, de oavsiktliga konsekvenserna av vetenskapliga framsteg och naturens kraft. Dess teman och bilder fortsätter att få resonans hos publiken idag och påminner oss om vikten av etiska överväganden i vetenskapliga framsteg och den mänskliga fantasins varaktiga kraft.