* Prospero: Hennes far, som också är hennes enda väktare och härskare över ön. Han är beskyddande mot henne och kontrollerar hennes liv, men älskar henne också djupt.
* Ariel: Den luftiga andan tjänar Prospero och har ofta till uppgift att ta hand om Mirandas behov. Även om de har ett respektfullt förhållande, handlar det inte om sann vänskap.
* Caliban: Den infödda invånaren på ön, Caliban tjänar Prospero och behandlas med hårdhet av honom. Han är inte Mirandas vän utan snarare ett subjekt, och det finns en maktdynamik mellan dem.
* Ferdinand: Prinsen av Neapel, som Miranda blir kär i vid första ögonkastet. Deras förhållande handlar mer om romantisk attraktion än vänskap.
Mirandas isolering är en nyckelaspekt i pjäsen: Hon har tillbringat sitt liv på ön, med bara sin far och Ariel som sällskap. Hennes begränsade sociala interaktioner gör henne oskyldig och naiv, vilket leder till hennes omedelbara attraktion till Ferdinand.
Det är viktigt att notera: Även om Miranda inte har en sann "vän" i traditionell mening, är hennes relationer med de andra karaktärerna komplexa och mångfacetterade. Hennes möten med dem formar hennes utveckling och förståelse av världen.