* hans fars död: Hamlet sorgar djupt förlusten av sin far, kung Hamlet, som han beundrade och älskade. Hans fars död är en djup personlig förlust och ett slag för den naturliga ordningen på saker. Han känner en känsla av förråd och orättvisa.
* Hans mammas hastiga återinträde: Hamlet störs av sin mamma Gertrudes snabba äktenskap med sin farbror, Claudius, som blir den nya kungen. Detta ses som en kränkning av sociala och familjära normer och ett förråd mot hans fars minne. Han känner sig övergiven och ersatt.
* Claudius uppfattade Usurpation: Hamlet tror att Claudius inte bara har tagit tronen utan också hans mammas kärlek och förstärker ytterligare hans känslor av ilska och orättvisa. Han känner en känsla av ansvar för att hämnas sin fars död och återställa ordningen till kungariket.
* Spökets uppenbarelse: Hamlets möte med sin fars spöke, som avslöjar att Claudius mördade honom, skickar Hamlet spiral djupare i förtvivlan och raseri. Kunskapen om hans fars mord ger ett lager av komplexitet till hans sorg och en känsla av brådskande till hans behov av rättvisa.
* Existentialfrågan: Spelets öppningslinjer, "O, att detta för för fasta kött skulle smälta," återspeglar Hamlets djupa kontemplation av liv och död. Förlusten av hans far har kastat honom in i en värld av filosofisk fråga om dödlighet, livets mening och verklighetens natur.
Hamlets första upprörelse är inte bara en fråga om sorg. Det är en djup emotionell och intellektuell kris som tvingar honom att konfrontera frågor om plikt, hämnd, rättvisa och själva essensen av existensen. Det är detta som gör Hamlet till en sådan övertygande och varaktig karaktär.