1. Isberg:
* oförutsedda möten: Titanics besättning var inte beredd på närvaron av isberg i Nordatlanten i april, eftersom de ansågs vara ett mindre betydande hot under den säsongen.
* Begränsad synlighet: Natten var klar, men bristen på fullmåne och närvaron av dis gjorde det svårt att upptäcka isberget på avstånd.
* hastighet och riktning: Titanic reser med hög hastighet (cirka 22 knop) och var på väg direkt mot isberget.
2. Design- och konstruktionsbrister:
* Otillräckliga livbåtar: Titanic bar bara 20 livbåtar, tillräckligt för ungefär hälften av sina passagerare. Detta baserades på tidens föråldrade föreskrifter, som inte tog hänsyn till fartygets storlek.
* Vattentäta fack: Medan Titanic delades upp i 16 vattentäta fack behövdes endast fem för att hålla fartyget flytande. De första fem facken översvämmade under kollisionen, vilket gjorde fartyget otänkbart.
* Otillräcklig kommunikation: Fartygets trådlösa operatörer var överarbetade och missade några varningar om isberg.
3. Mänskligt fel och dåligt beslutsfattande:
* Underlåtenhet att erkänna faran: Besättningen, inklusive utkik, insåg inte svårighetsgraden av situationen och vidtog inte snabba åtgärder.
* Överförtroende: Titanic ansågs praktiskt taget otänkbart, vilket ledde till en självbelåten attityd bland besättningen och passagerarna.
* Brist på träning och beredskap: Besättningen utbildades inte tillräckligt i nödprocedurer och användningen av livbåtar.
* Försenad evakuering: Kaptenen försenade att skicka ut nödsignalerna, och livbåtarna laddades inte helt innan de lämnade fartyget.
4. Andra bidragande faktorer:
* Dåliga väderförhållanden: Natten var kallt och vattentemperaturen fryser.
* Begränsade räddningsinsatser: Det tog flera timmar för det första räddningsfartyget att komma fram.
Titanics sjunkning fungerar som en skarp påminnelse om vikten av säkerhetsåtgärder, korrekt träning och farorna med självständighet. Tragedin ledde också till förändringar i maritima förordningar och säkerhetspraxis.