1. Spökets uppenbarelse:Pjäsen inleds med framträdandet av kung Hamlets spöke och avslöjar för hans son, prins Hamlet, omständigheterna kring hans alltför tidiga bortgång. Denna uppenbarelse sätter scenen för den centrala konflikten och driver Hamlets strävan efter hämnd.
2. Hamlets sinnestillstånd:Hans fars död och det efterföljande mötet med spöket påverkar djupt Hamlets mentala och känslomässiga tillstånd. Han är sorgslagen och djupt störd, vilket visar sig genom hans kontemplativa och melankoliska natur.
3. Misstanke och intriger:De misstänksamma omständigheterna kring kung Hamlets död skapar en känsla av intriger och osäkerhet i pjäsen. Publiken, tillsammans med Hamlet, blir uppslukad av att reda ut sanningen och avslöja olika karaktärers dolda motiv.
4. Moralisk tvetydighet:Kung Hamlets död väcker frågor om moral och etik. Pjäsen utforskar gränserna mellan rättvisa och hämnd, när Hamlet brottas med komplexiteten i att söka hämnd och konsekvenserna av hans handlingar.
5. Karaktärsutveckling:Kung Hamlets död påverkar utvecklingen och motivationen hos flera karaktärer. Claudius, den nye kungen och Hamlets farbror, framställs som en usurpator och mördare, medan Gertrude, Hamlets mor, betraktas med misstänksamhet och ogillande av Hamlet på grund av hennes förhastade äktenskap med Claudius.
6. Politisk korruption:Pjäsen kastar ljus över det danska hovets korrupta natur, där förräderi, svek och makthungriga individer tävlar om kontroll. Kung Hamlets bortgång symboliserar nedgången och det moraliska förfallet inom kungariket.
Genom att sätta pjäsen i rörelse efter kung Hamlets död skapar Shakespeare en atmosfär av mystik, spänning och känslomässig oro som driver handlingen och tvingar publiken att engagera sig i pjäsens filosofiska teman och existentiella frågor.