1. Deprivation och svåra levnadsförhållanden: Oliver Twist introduceras som en föräldralös som bor i ett arbetshus, en institution där de fattiga tvingas arbeta för magra försörjning. Arbetshuset skildras som en hård och oförlåtande miljö, där barn utsätts för undernäring, dålig sanitet och grym behandling. Olivers erfarenhet belyser den extrema fattigdom som många individer utstod under den viktorianska eran.
2. Utnyttjande av barn: Fattigdom leder ofta till desperata åtgärder, och i Olivers fall säljs han till en lärlingsutbildning hos en begravningsentreprenör. Denna lärlingsutbildning visar sig vara en form av exploatering, där Oliver är överansträngd och utsatt för hård behandling. Romanen kritiserar utnyttjandet av utsatta individer, särskilt barn, som ofta tvingades arbeta under farliga eller farliga förhållanden.
3. Arbetshussystemet: Dickens använder arbetshussystemet för att avslöja samhällets brister och misslyckanden när det gäller att ta itu med fattigdom. Arbetshusen var avsedda att ge hjälp till de fattiga, men i verkligheten fortsatte de ofta en cykel av fattigdom. Romanens skildring av de avhumaniserande förhållandena inom arbetshuset väcker frågor om samhällsinstitutionernas effektivitet när det gäller att lindra fattigdom.
4. Social orättvisa: Fattigdom är nära knuten till social orättvisa i romanen. Överklasskaraktärerna, som Mr Bumble och Mrs Mann, framställs som likgiltiga för de fattiga. De representerar de sociala hierarkier som vidmakthåller ojämlikhet och förtrycker de som befinner sig i fattigdom. Dickens fördömer känslolösheten och hyckleriet hos individer som blundar för andras lidande.
5. Brott och desperation: Fattigdom leder ofta till desperata handlingar, och i Olivers fall får han kontakt med en grupp kriminella. The Artful Dodger, Fagin och deras medarbetare vänder sig till brott som ett sätt att överleva. Detta belyser kopplingen mellan fattigdom och kriminellt beteende, vilket tyder på att samhälleligt misslyckande med att ta itu med ekonomisk ojämlikhet kan få långtgående konsekvenser.
6. Inlösen och social rörlighet: Trots fattigdomens hårda realiteter erbjuder romanen också hopp om försoning och social rörlighet. Genom karaktärerna Mr Brownlow och Rose Maylie presenterar Dickens möjligheten till vänlighet och medkänsla mot de fattiga. Oliver finner acceptans och stöd från dessa individer, och visar upp potentialen för positiv förändring och kraften i mänsklig koppling för att övervinna fattigdom.
Sammanfattningsvis är fattigdom ett genomgående och mångfacetterat tema i "Oliver Twist", som fungerar som en bakgrund för Olivers kamp och en lins genom vilken Dickens kritiserar de samhälleliga strukturer och attityder som vidmakthåller ojämlikhet och orättvisa. Romanens utforskning av fattigdom är en kraftfull anklagelse mot de sociala missförhållandena under den viktorianska eran och en uppmaning till ett mer medkännande och rättvist samhälle.