1. Verbal humor :Shakespeare använder ordlek, ordlekar och kvick dialog för att skapa humor. Till exempel, när Demetrius avvisar Helena, säger han:"Jag hade hellre ge mitt hjärta till en sten än att ge min kropp till en kvinna."
2. Fysisk komedi :Shakespeare använder slapstick humor, felaktiga identiteter och pratfall för att skapa fysisk komedi. Till exempel, när Bottom förvandlas till en åsna, bråkar han och orsakar uppståndelse bland de andra karaktärerna.
3. Karaktärsegenskaper :Shakespeare skapar humoristiska karaktärer med överdrivna personligheter och egenheter. Till exempel är Bottom, vävaren, en klumpig, självviktig karaktär vars upptåg ger komisk lättnad.
4. Situationshumor :Shakespeare skapar humoristiska situationer genom att placera karaktärer i oväntade eller absurda omständigheter. Till exempel, när de älskande går vilse i skogen, blir de förvirrade över sin identitet och tillgivenhet, vilket leder till komiska missförstånd.
5. Ironi :Shakespeare använder ironi för att skapa humor. Till exempel skapar de älskandes jakt på varandra en humoristisk kontrast mot kaoset och förvirringen i skogen.
Sammantaget använder Shakespeare en mängd olika komiska tekniker i akt 1, scen 1, för att ge komisk lättnad och lätta upp stämningen i pjäsen.